Diskbråck

Om en disk mellan ryggradens kotor har brustit kallas det för diskbråck. Det är vanligt och många har det utan att veta om det, men om disken trycker mot en nerv eller mot ryggmärgen kan det göra ont. Då kan ett besök på Naprapatiska Institutet hjälpa dig bli smärtfri snabbare.

Vad är diskbråck?

Mellan ryggradens 24 kotor sitter 23 diskar, som fungerar som stötdämpande kuddar och gör ryggen rörlig. När diskens yttre lager försvagas eller spricker så att diskens kärna trycks utåt eller förflyttar sig ut i ryggmärgskanalen kallas det diskbråck. Det kan orsaka en inflammation och trycka på nerver, vilket kan göra ont.

Vilka är symptomen på diskbråck?

Diskbråck sitter oftast i ländryggen eller nacken men kan inträffa var som helst i ryggraden. Smärtan kan smyga sig på under en längre tid eller komma mer akut. Symtom på diskbråck är att det kan göra ont i rygg eller nacke och/eller stråla ut i arm eller ben. Du kan också få domningar och stickningar i benen, svårt att kontrollera rörelserna i benen eller få sämre känsel. Det är ovanligt men om diskbråcket gör att du får svårt att kontrollera urin och avföring eller ger nedsatt känsel i underlivet så behöver du söka läkare.

Vad beror diskbråck på?

Vissa patienter som kommer till Naprapatiska Institutet vet redan att de har just diskbråck, eftersom de fått det diagnosticerat av en läkare. Däremot vet få patienter varför de fått diskbråck, men det kan vi på Naprapatiska Institutet hjälpa till med. Vi är experter på att ta reda på varför just den disken har belastats i din rygg och det gör vi genom att göra en ordentlig undersökning där vi tittar på hela din kropp, från topp till tå för att se hur den rör sig och hur leder och muskler fungerar.

– Det är viktigt att du hittar orsaken till att belastningen ökat till en så pass hög nivå att du har fått ett diskbråck. Vi kan hjälpa dig att få reda på orsaken, säger Lina Boström, klinikchef på Naprapatiska Institutet Norrtälje.

Tungt kroppsarbete och för mycket stillasittande kan vara orsaker till att kroppen blivit stel och belastningen ökat i ryggen. Men förutom vad som

hänt rent rörelsemässigt i kroppen finns det andra saker som kan öka risken för diskbråck, som genetiska orsaker och rökning.

– Det finns en stor mängd människor som drabbats av diskbråck men som inte vet om det eftersom de inte fått några symtom av det. Om man röntgar 100 personer över 20 år skulle man hitta diskbråck på många, men det behöver inte betyda problem. Därför är det viktigt att inte stirra sig blind på ett röntgenfynd, för det överrensstämmer inte alltid med symtomen och hur stor smärta patienten har. Det viktigaste är den kliniska bilden och hitta anledningen till överbelastningen i ryggen.

Hur kan jag förebygga diskbråck?

För att förebygga diskbråck gäller det att ha en balans mellan rörelse och styrka i kroppen. Tränar du hårt men glömmer bort rörelseträningen kan du också få en felbelastning i kroppen, så du måste ha båda delarna. Det vanligaste är kroppen blir stel och svag av ett stillasittande jobb, det räcker inte att gå och träna en timme om dagen, utan du måste försöka hålla igång rörelsen under dagen och ta små micropauser.

– Att vara naprapat är som att vara detektiv, för oavsett var överbelastningen hamnat i ryggen handlar det om att ta reda på de bakomliggande faktorerna. Även kost och sömn spelar roll, säger Lina Boström.

En av anledningarna är att diskarna behöver dra tillbaka vätska på nätterna. Har du druckit för lite och sover för lite, så blir inte återhämtningen effektiv. Det leder till att diskarna inte kan sköta den stötdämpande förmågan lika bra som annars och att de blir mer utsatta.

Finns det någon behandling för diskbråck?

Vi på Naprapatiska Institutet fokuserar på att behandla orsaken till att överbelastningen skett i de segment där diskbråcket har uppstått, efter att vi uteslutit att du måste röntga ryggen. De flesta diskbråck läker nämligen med rätt behandling och hemövningar – en del diskbråck kräver operation men det är få.

– Vi behandlar ryggen genom att få igång ledernas och muskulaturens normala rörlighet och funktion, för om rörelsen i kroppen blir bättre så avlastar det disken. Lokal behandling med till exempel nålar är också väldigt effektivt.

Vad ska jag undvika vid diskbråck?

Diskbråck kan sitta på olika ställen i ryggen och kan trycka på olika sätt. I de flesta fall gör det ont att böja sig framåt och rotera kroppen som du gör vid till exempel snöskottning, men i vissa fall är det faktiskt bättre med framåtböjning än med bakåtböjning. Därför går det inte att säga vad just du bör undvika med ditt diskbråck innan du har blivit undersökt.

– Försök undvika att reta diskbråcket. I övrigt när jag träffar patienter försöker jag prata mer om vad de ska göra, inte så mycket om vad de inte ska göra, för det blir bara en cirkel av förbud där man blir rädd för att använda kroppen. Om det är väldigt akut måste du såklart ta det lugnt, men att sitta och bli stel gör det generellt sämre. Det gäller att försöka hålla igång rörelsen, utan att förvärra diskbråcket.

Hur ska jag träna vid diskbråck?

Initialt handlar det mycket om rörelseträning. Ju bättre rörelse du har i kroppen, desto snabbare kan smärtan gå ned.

– När smärtan lugnat ned sig kan man gå vidare för att aktivera den inre muskulaturen och sedan gå över till mer träning. Det beror på fall till fall, hur snabbt kroppen återhämtar sig och vilken belastning du har i vardagen.

Vilket är ditt bästa tips vid diskbråck?

– Gå till en naprapat! Alla kroppar ser olika ut och det finns inga generella svar eller övningar, därför måste du träffa en professionell person som är duktig på ryggar som kan ge dig specifika råd och övningar för just ditt problem, säger Lina Boström.

Patientberättelse

XX