Ryggskott är tyvärr väldigt vanligt och något du kan drabbas av oavsett ålder. Risken för att drabbas av ryggskott, eller akut lumbago som det också kallas, ökar om du har en stel eller svag kropp, en stillasittande vardag eller är stressad.

– Om du från att inte haft någon smärta alls i ryggen och plötsligt får väldigt ont kanske du själv misstänker att det är ryggskott. Då kan du gå till oss på Naprapatiska Institutet för att förkorta sjukdomstiden, få reda på orsaken till problemet och förebygga att det händer igen, säger Henrique de Sousa, på Naprapatiska Institutet Åkersberga.

Vad är ryggskott?

Ryggskott är egentligen lite av en slaskdiagnos på det sättet att det kan bero på väldigt många olika saker. Den grundläggande orsaken till ett ryggskott är alltid att ryggen hamnar i ett utsatt läge där belastningen blir för stor. Det kan vara antingen någon disk, muskel, led eller ledkapsel som utsätts för en för stor belastning.

– Kroppens eget försvar mot stor överbelastning blir ofta att allting i ryggen krampar. Det är kroppens sätt att säga “Hit men inte längre”. Kroppen blir jättestel, eftersom den tror att det finns risk för skada så försöker den förhindra en viss rörelse.

Vad beror ryggskott på?

Ryggskott är ett samlingsnamn för en rad olika diagnoser och betyder bara att smärtan är hastigt påkommen (som ett skott i ryggen) men inte vad det beror på. Orsaken till ryggskott kan vara diskbråck, överbelastning av led eller ledkapsel, slitna kotor med mera. M ånga av orsakerna som orsakar smärtan i ryggen syns heller inte på röntgen eller magnetkamera.

– Många tror att ryggskott bara kommer om du gör ett jättetungt lyft, men det är snarare tvärtom. De flesta som kommer till oss med ryggskott har böjt sig ned för att ta upp ett par strumpor från golvet, eller har plockat ur något litet ur en diskmaskin. Andra vaknar med det på morgonen. Det beror på att belastningen på området i kroppen har varit för stort över lång tid och sedan är det något litet som blir droppen som får bägaren att rinna över.

Oftast börjar det med att du får lite värk, ignorerar den och kör på som vanligt. Då kan ryggskottet komma som ett brev på posten och först då söker många hjälp, det är som att ryggskottet blir en slutdestination – då är smärtan så fruktansvärt att man känner sig tvungen att söka hjälp. Gör dig själv och din kropp en tjänst och sök hjälp tidigare!

Kroppen ska vara balanserad och ha en välkoordinerad rörelse som tas ut i hela ryggraden, men när någon av ryggens kotor eller leder låser sig och blir stel, så kompenserar kroppen för det någon annanstans. Det kan slita väldigt mycket på ett ställe i kroppen, vilket gör att kroppen då vill stabilisera det. Och det är då det finns risk för skada. I stället för att alla kroppens leder tar belastningen, hamnar all belastning på samma ställe.

– De allra flesta har ignorerat kroppens signaler, struntat i sin stela bröstrygg eller sina stela höfter som de fått av för mycket stress eller för mycket stillastittande och för lite rörelse. Sedan finns det förstås de som nött sönder ryggen genom för tunga lyft med dålig teknik eller råkat ut för en olycka och som då får ryggskott men det är inte alls lika vanligt som man kan tro.

Vilka är symtomen på ryggskott?

Det går inte att svara på exakt hur ryggskott känns, eftersom det kan te sig olika från fall till fall. Du upplever smärta, värk eller stelhet. Det kan kännas skärande, huggande eller molande i ryggen och kan också stråla ned i rumpan och höften. Vissa upplever att ryggen har låst sig eller att det känns som att den ska gå av. Även kramp i ryggmusklerna är vanligt. Du kan få svårt att böja kroppen, resa dig upp från en stol eller säng, lyfta, vrida överkroppen och även sömnen kan påverkas negativt. Återkommande ryggskott är självklart inte sunt för ryggen och kan i vissa fall leda till kronisk ryggvärk.

– Det vanligaste är att du får ont långt ned i ländryggen och svanken. Det kan vara mitt i, på sidorna eller bara på ena sidan eller lite högre upp i ländryggen. Ryggskott kan kännas olika men det vanligaste att det är en huggande känsla vid vissa rörelser.

Hur kan jag förebygga ryggskott?

Du har 24 kotor i ryggen som alla ska vara rörliga så att belastningen tas ut i hela ryggen men med vår moderna livsstil med för mycket stress och stillasittande är det många kroppar som inte fungerar optimalt. Om du misstänker att du är riskzonen, eller haft ryggskott tidigare, är det viktigt att du förebygger problemet.

– Många tror att de “måste” få ryggskott en gång om året eller en gång varannan månad men så är det inte. Det går att förebygga, och du bör göra allt du kan för att det inte ska komma tillbaka eftersom det inte är sunt att få ryggskott, även om det i bästa fall går över på några veckor. Det händer något i ryggen varje gång du får ryggskott, vare sig det är i leden, disken eller både och, och det vill du undvika.

Vanligaste anledningen till ryggskott är att man sitter ned för mycket. Om du sitter ned väldigt mycket så mår kroppen inte bra. Du får en jättestor belastning i svanken och du stelnar till generellt i ryggraden och belastningen tas inte ut i hela ryggen som det är tänkt när du står, går och springer, utan du kompenserar och tar ut rörlighet och belastning mer i vissa kotor, eftersom andra har stelnat till. Då kan det bli så att du får ett ryggskott bara för att du skottar snö eller går ut i trädgården i jobbar. Tänk på att sitta ned så lite som möjligt, stressa mindre samt träna och rör på dig ordentligt. Även saker som att äta bra mat, avsätta tid för återhämtning och att ha ett bra välkoordinerat rörelsemönster påverkar din rygghälsa.

Finns det någon behandling för ryggskott? 

Många patienter med ryggskott har en rygg där det inte rör sig på rätt sätt i ryggen och belastningen blir för stor på vissa segment. Andra patienter kan vara ”överrörliga” och då kan problematiken delvis vara en annan men även hos dessa patienter finns det normalt stela segment som gör att andra kotor blir överrörliga. En naprapat kan hjälpa dig att få igång rörelsen i ryggen igen och få muskelkrampen (kroppens egna försvar) att släppa snabbare. Oavsett om ryggskott beror på diskbråck, muskelbristning eller kramp så läker det ut så småningom men det kan ta onödigt lång tid och medföra att kroppen lägger sig till med en massa kompensationer, som inte är nyttiga att ta med sig in i framtiden.

– Gå till Naprapatiska Institutet så snart som möjligt, ju tidigare du kommer desto lättare är det att få ryggskottet bra eftersom du inte blir lika spänd eller får lika mycket kompensationer. Vi hjälper dig med bra träningsövningar, stretchning plus eventuellt med justering och mobilisering av ryggens leder. Det viktigaste av allt är att komma igång att röra på sig, så att krampen kan släppa.

Vad ska jag undvika vid ryggskott?

För vissa känns det som att vila är det enda rätta men faktum är att du inte kan vila bort ett ryggskott. Däremot är det bevisat att inaktivitet kan förlänga sjukdomstiden samt öka risken för ytterligare besvär. Du ska alltså inte vara rädd för att röra på dig vid ryggskott, det finns inga medicinska belägg för att rörelse och lagom belastning skulle vara skadligt eller förlänga läkningstiden utan tvärtom.  

– Var inte stilla utan promenera, yoga och gör ryggradsrörelser. Våga träna ryggen efteråt när ryggskottet har läkt, annars blir ryggen svagare och ännu mer utsatt. Men tänk på att träna smart, med stor variation och börja försiktigt.

Hur ska jag träna vid ryggskott?

Vid det akuta läget så ska den fysiska belastningen ökas gradvis. Börja så smått med små rörelser och lätt aktivering av ryggraden. Aktivera rygg, mage och rumpa. Försök ta djupa andetag och slappna av.

– I det akuta skedet handlar det bara om att röra på sig lugnt och fint, gör det kontrollerat utan smärta i olika rörelser. Det kan vara ligga på golvet med böjda ben, lyfta upp ditt bäcken från golvet en centimeter eller spänna magen lite. Något annat går kanske inte att göra. Dag två kanske du kan gå ut och gå lite, även om det bara är några minuter i taget. Stretcha sätet och höftböjarna smärtfritt och försök att röra på ryggen.

När ditt ryggskott sedan börjar bli bättre så ska du träna med fokus på att få igång rörelsen i ryggraden. Fokusera på att lugnt aktivera musklerna i ryggen och rumpan. Håll ett lugnt tempo, håll kvar lite i ytterlägen och tänk på att det ska inte göra för ont. Träna så mycket stående övningar som möjligt och så lite sittande övningar som möjligt, och gör heller inte så många liggande övningar.

– Efter ett ryggskott är det viktigt att du tränar ryggen, men ta det lite lugnt i början. Jobba med rörlighet i höftböjare, säte, baksida och framsida lår på ett dynamiskt och lugnt sätt. Det kan vara split squats, diagonalstretch, hunden och övningar med egen kroppsvikt för att få igång säte och rygg. Gå inte tillbaka och maxa, utan gå ned 40 procent mot vad du brukar göra, både i vikter och i antal repetitioner.

Vad är naprapatens bästa tips till dig med ryggskott?

– Rör på ryggen och på resten av kroppen, säger Henrique de Sousa.

Vad har du mer för tips?

– Se över din livssituation och hur mycket du sitter. Var ärlig mot dig själv, tänk på att allt sittande räknas. Vissa sitter ned i en bil på väg till jobbet, sitter vid skrivbordet hela dagen, sitter på väg hem, sitter och äter och sitter sedan i soffan. Det är inte hållbart, ingen rygg tål det över tid. Fundera över när du kan stå och om du kan variera dina sittpositioner. Stå på ett knä, sitt på huk, sitt på pilatesboll och så vidare, allt för att variera var belastningen hamnar i ryggen.

Ett sista råd?

– Ta hjälp av en duktig naprapat för att behandla och få bort orsaken till att ryggskottet kommer. Alvedon smärtlindrar en kort tid men dämpar bara symtomen. Det är viktigt att utreda varför du får ryggskott, så att du inte får upprepade besvär.

När ska man åka till akuten med ryggskott?

Oftast är det helt onödigt att åka till akuten om du har ryggskott. Första gången du får det blir du kanske rädd eftersom det gör så ont, men det finns bara några få tillfällen du ska åka till sjukhus.

– Om det strålar ned så mycket i foten att du tappar kraft och inte kan göra en tåhävning eller gå på hälarna och det har kommit snabbt är det läge att åka in på sjukhus. Samma sak om det domar på insidan av låren och du samtidigt har svårt att hålla tätt eller gå på toaletten. Annars är det inte farligt, även om det kan göra väldigt ont.

Vänta inte tills det blir så läskigt att du vill ringa ambulans, ta din kropp och ryggvärk på allvar redan från början!

Patienten berättar

Per Lygnell, 45 år:

“Jag har gått till Henrique på Naprapatiska Institutet ett antal gånger och fått riktigt bra hjälp. Tidigare hade jag ryggskott och var tydligt rörelsehindrad och det begränsade mig väldigt mycket. Henrique lyckades snabbt lokalisera och lösa det problemet. Han är väldigt allsidig och ser till helheten, han fokuserar inte bara på den specifika punkten i ryggen där det gör ont. Dessutom lägger han upp en strategi för att problemet inte ska upprepas och man får med sig övningar hem som stärker kroppen. I stället för att bara släcka bränder jobbar han långsiktigt, han är allsidig och kunnig på mycket. Nu går jag dit en gång i kvartalet bara för att underhålla rörligheten och jag kan varmt rekommendera honom till andra.”

EndFragment